När hela världen rasar och du kan inte göra något annat än att se på. Du är inte längre en del av den. Du är ensam och rädd, rädd för konsekvenserna av att tappa kontrollen. För det är allt du har kvar nu. Du är ingenting utan den! Tryggheten som finns i kontrollen, du vill inte leva utan den. Hjärnan som säger saker till dig som du inte vill vara utan. Det är lättare att vara kvar i tryggheten än att kasta sig ut i det okända.